Den sociala bostadspolitiken leder till hemlöshet

Knappast överraskande för någon som har studerat elementär nationalekonomi. Men ändå. SvD:

De hemlösa blir allt fler i Sverige, visar en rapport från Socialtyrelsen [sic!]. Minst 17 800 personer är hemlösa, visar en genomgång i landets kommuner. Utredarna lägger en stor del av skulden på bostadspolitiken.

...

– Det är ingen särskilt ljus bild av hemlösheten. Den är dessutom mycket komplex och finns i hela landet, i nästan nio av tio kommuner, säger Annika Remeaeus, en av socialstyrelsens utredare.
– Vi ser en tydlig koppling till bostadspolitiken. I de få kommuner som inte har hemlöshet, finns heller ingen bostadbrist.
Håkan Ceder, överdirektör på Socialstyrelsen håller med:
– Hemlöshetsproblemen är i hög grad grundat på briser i bostadspolitiken.

Hyresregleringar i kombination med höga skatter, starka fackföreningar inom byggbranschen i kombination med omfattande regleringar av bostadsbyggandet i största allmänhet, bidrar alla till att begränsa byggandet. Därför lider vi av en bostadsbrist som är så omfattande att den bokstavligen gör flera tusen svenskar hemlösa.

SvD fortsätter:

Flertalet hemlösa står inte inför akuta problem att hitta tak över huvudet inför natten. 4 700 har motvilligt sökt en utväg i mycket korta andrahandskontrakt, eller hos släkt och vänner. För dessa har problemen oftare orsakats av arbetslöshet eller andra ekonomiska problem, snarare än allvarliga sociala problem. För en stor grupp är hemlösheten det enda problemet.

Och vad är den främsta orsaken till arbetslöshet? För höga minimumlöner, orsakade av fackföreningarna, som i sin tur är uppburna av staten.

Medan det finns en del hemlösa som har förtjänat sitt öde, nämligen de som valde att supa och knarka, finns det också en del som inte direkt kunde rå för det, nämligen de psykiskt sjuka. Många av dessa har säkert hamnat på gatan till följd av att man lade ned en massa mentalsjukhus under 1980-talet. Det var ironiskt nog, kan det tyckas, framför allt vänsterpolitiker som drev denna utveckling. De hade nämligen fått för sig att mentalsjukhusen utgjorde en form av "förtryck". Så vad man bör göra är att återupprätta mentalsjukhusen, då kommer många av dessa människor som har råkat illa ut att inte längre behöva bo på gatan. Vad gäller bostadsproblematiken i stort är lösningen dock uppenbar: laissez-faire kapitalism; inför marknadshyror, avreglera bostadsbranschen, avskaffa fackens makt att driva fram överlöner. Då kommer vi inte bara att få ett slut på bostadsbristen, vi kommer även att få ett slut på massarbetslösheten.